Sök, och du skall finna.

Att det än en gång skulle gå så här, vi vill ha varandra, men de enda ni gör är att motarbeta oss. Vi kommer aldrig kunna leva ett normalt liv, aldrig kunna vara tillsammans. Frustrationen växer inom mig för varje minut som går utan dig, du finns där - men ändå inte. Under loppet av några sekunder drogs ett blodrött kryss över allt vi delade, kärlek blev hat.

Nu ska jag äta glass, lägga glass på tungan, bit för bit, och vänta på att den sakta smälter, och byter form. Precis som du, stukturen ska att skifta. Försök inte hindra mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0